plundring.se

Regeringens OPS-initiativ

Regeringen öppnar för privata betalvägar

Byggkontraktet: 14,5 miljarder. Notan till 2040: ~61 miljarder.

Sverige har provat OPS. Nu vill regeringen göra om det — på vägarna.

Läs hela facit ↓

Källor: Nya Karolinska (9)Källor

Staten kan snart låta privata bolag bygga, finansiera, äga och driva vägar och järnväg — och ta ut avgifter av dem som kör. Modellen heter offentlig-privat samverkan, OPS. I juli 2026 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förbereda genomförande via OPS och tillsatte en utredare; underlaget bygger på utredningen SOU 2025:120. I underlaget till nationell plan 2026–2037 pekar Trafikverket ut nio möjliga OPS-objekt — fyra vägar och fem järnvägar — värda över 80 miljarder kronor.

Inget är beslutat. Objekten är förslag; ramverk och rapporter redovisas först 2027, och ingen specifik väg är utpekad som säker privat betalväg. Men modellen är känd: OPS blir dyrare för skattebetalarna och gör infrastrukturen till en avkastningsmaskin för privat, ofta utländskt, kapital. Det skiljer sig från offentligägda avgiftsbroar som Öresundsbron, där avgiften betalar av bygget och sedan tas bort — de hör inte hemma här.

De nio objekten på kartan

Klicka på en sträcka eller punkt — eller på ett objekt i listan längre ned — för att markera det. Färgen visar om objektet är väg eller järnväg. Sträckorna är i regel schematiska: en rät linje mellan sträckans källbelagda ändpunkter, inte den verkliga vägdragningen. Där sträckgeometrin inte är känd ritas objektet som en punkt.

  • Väg · 4 vägobjekt
  • Järnväg · 5 järnvägsobjekt
  • Heldragen — verklig sträckning
  • Streckad — schematisk (rät linje mellan ändpunkter, ej faktisk vägdragning)
  • Punkt — objekt utan sträckdata

Kartan kräver JavaScript. Alla objekt finns i listan nedan.

Initiativet i siffror

  • Möjliga OPS-objekt

    9 förslag

    Objekt som Trafikverket pekat ut som möjliga att genomföra i OPS-form i underlaget till nationell plan 2026–2037.

    Ur Trafikverkets OPS-underlagsrapport (2025:117), sammanställd 14 juli 2026.

  • Vägobjekt

    4

    Fyra vägobjekt bland de nio förslagen.

    Ur Trafikverkets OPS-underlagsrapport (2025:117), sammanställd 14 juli 2026.

  • Järnvägsobjekt

    5

    Fem järnvägsobjekt bland de nio förslagen.

    Ur Trafikverkets OPS-underlagsrapport (2025:117), sammanställd 14 juli 2026.

  • Samlat projektvärde

    > 80 mdr kr

    Trafikverkets uppskattade samlade värde för de nio objekten (prisnivå 2025-02).

    Ur Trafikverkets OPS-underlagsrapport (2025:117), sammanställd 14 juli 2026.
Källor

Noll beslutade

Inget av de nio objekten är beslutat. Alla är förslag; ramverket och rapporterna redovisas först 2027, ingen specifik väg är utpekad som säker privat betalväg och ingen ägare är bestämd. Varje objekt nedan bär därför statusen förslag – ej beslutat.

Så funkar OPS

Du betalar två gånger: en gång i skatt och en gång som brukare. Pengarna går via projektbolaget vidare som avkastning till ägarna — ofta utländska infrastruktur- och pensionsfonder — under hela den långa avtalsperioden.

Pengarna går åt ett håll: från skattebetalare och brukare, via projektbolaget, ut som avkastning till ägarna under hela avtalstiden (ofta 20–40 år). En offentligt finansierad väg saknar det sista steget — där stannar värdet i det allmänna.
Källor

Objekt för objekt

Varje objekt är ett förslag — inget är beslutat. Projektvärdet avser den föreslagna OPS-delen där Trafikverket angett det; där OPS-omfattningen ännu inte definierats skrivs luckan ut i stället för att gissas.

Varför OPS är en dålig affär

Poängen är inte de enskilda objekten utan modellen: den blir dyrare, avgifterna blir permanent avkastning till ägarna, och infrastrukturen blir en handelsvara för globalt kapital. Paralleller är tydligt märkta — inget säger att ett visst objekt får en viss ägare.

Dyrare för skattebetalarna

OPS blir dyrare för skattebetalarna. Riksgälden: staten lånar alltid billigast (högsta kreditvärdighet och beskattningsrätt), medan OPS-bolaget har lägre kreditvärdighet och betalar ett lånepåslag PLUS ett avkastningskrav på eget kapital — i Riksgäldens räkneexempel lån 2,5 procentenheter dyrare än statens och 12 % avkastningskrav. En brittisk granskning (National Audit Office, återgiven av Riksgälden) bedömde en grupp OPS-upphandlade skolor omkring 40 % dyrare än statligt finansierade. Storbritannien slutade använda OPS 2018. Öppenhet och budgetdisciplin blir också sämre.

Källor

Avgiften stannar hos ägarna

En offentligägd avgiftsväg är kostnadsåterbetalning — avgiften finansierar bygget och värdet stannar i det allmänna. En privat OPS-lösning är i stället permanent extraktion: brukaravgifter (om de tas ut) och statliga tillgänglighetsersättningar går som avkastning till ägarna under hela avtalsperioden. Socialdemokraterna varnar för privatägda betalvägar ”som skickar notan till vanligt folk”; regeringen och Trafikverket bekräftar att brukaravgifter kan (men inte måste) ingå i OPS — inget är beslutat.

Källor

Infrastruktur som handelsvara — Arlandabanan

OPS finansieras helt eller delvis av privat kapital — banklån plus eget kapital med avkastningskrav, ofta via infrastruktur- och pensionsfonder. Sveriges enda större OPS hittills, Arlandabanan, visar hur sådan infrastruktur blir en handelsvara mellan globalt kapital: driftbolaget A-Train AB ägs sedan 2014 av australiska pensionsfonder (State Super 37,5 %, Sunsuper 25 %) och kinesiska staten (SAFE, via brittiska Ginkgo Tree, 37,5 %), efter att tidigare ha ägts helt av australiska Macquarie — och i december 2025 tecknade riskkapitalbolaget EQT avtal om att köpa A-Train (tillträde villkorat av myndighetsgodkännande). Det är en tydligt märkt parallell — inget säger att något av de nio föreslagna objekten får en viss ägare; inget är beslutat.

Källor

OPS vs statlig upphandling

Samma väg blir dyrare med OPS. Staten lånar billigast av alla; ett privat projektbolag betalar lånepåslag och kräver dessutom avkastning på sitt egna kapital. Notan hamnar hos skattebetalare och brukare.

~40 %dyrare blev en grupp OPS-upphandlade skolor jämfört med statligt finansierade, enligt brittiska National Audit Office (återgivet av Riksgälden).

Statlig upphandling

  • Staten lånar billigast — högsta kreditvärdighet och beskattningsrätt.
  • Ingen extern avkastning: värdet och tillgången stannar i det allmänna.
  • Öppenhet och budgetdisciplin i den ordinarie budgetprocessen.

OPS

  • Lånepåslag på cirka 2,5 procentenheter plus ett avkastningskrav på ~12 % på eget kapital (Riksgäldens räkneexempel).
  • Skolexemplet: ~40 % dyrare än statlig finansiering (NAO).
  • Storbritannien slutade använda PFI/OPS för nya projekt 2018 — för dyrt och oflexibelt; Carillions konkurs lämnade två PFI-sjukhus halvfärdiga.
Källor

Genomförda OPS-projekt — så gick det

Det här är inte förslag utan verkliga utfall. Nya Karolinska är huvudfallet: ett OPS-bygge som skenade från 14,5 till omkring 61 miljarder kronor. Arlandabanan och det brittiska PFI-haveriet visar samma mönster i drift.

Så är sidan avgränsad

Metod, avgränsning och generella källor

Datasetet listar ENBART de OPS-kandidatobjekt (offentlig-privat samverkan) som Trafikverket pekat ut i underlagsrapporten till nationell plan 2026–2037 — fyra vägobjekt och fem järnvägsobjekt. Offentligägda avgiftsbroar (Öresundsbron, Sundsvallsbron, Motalabron, Skurubron) ingår INTE: där är avgiften kostnadsåterbetalning, inte privat extraktion. Varje objekt är ett FÖRSLAG (status "förslag – ej beslutat"); inget är beslutat och ingen specifik väg är utpekad som säker privat betalväg. projektvarde_mdr avser den föreslagna OPS-delsträckans belopp (miljarder kr, prisnivå 2025-02) där Trafikverket angett det; där OPS-delen ännu är odefinierad sätts projektvarde_mdr = null och objektet markeras ofullstandig med hela objektets belopp i noteringen — luckan redovisas, den fylls inte ut. lat/lon är en representativ punkt (namngiven ort eller trafikplats ur rapporten), inte hela sträckan; sträckan namnges i stället i fältet stracka. Kartan ritar en LINJE (LineString): en VERKLIG, heldragen linje där sträckgeometrin är källbelagd (geometri, schematisk=false), annars en SCHEMATISK, streckad linje (schematisk=true) — en rät linje mellan sträckans källbelagda ändpunkter (strackpunkter), inte den verkliga vägdragningen — annars en punkt. Utöver de nio förslagen redovisas genomforda[]: verkliga, redan genomförda OPS/PFI-projekt (Nya Karolinska, Arlandabanan, brittiskt PFI-haveri) med aktörer, kostnadsutveckling och konkreta problem. Varje objekt och varje genomfört projekt har minst en källa (titel/url/datum); bygget stoppar annars.

Källor

Uppdaterad 14 juli 2026.